Sorterat avfall komposteras antingen på den egna tomten eller transporteras för hantering till stora anläggningar och till kompoststackar på avstjälpningsplatserna. Kompostering på egen tomt kräver naturligtvis lite mera tid och besvär av invånarna, men belönar också genom inbesparade kostnader. Med tanke på miljön är det förmånligt, att man inte behöver transportera avfallet.
Då man i husbolaget planerar att börja med kompostering, löanr det sig att fråga invånarna hur intresserade de är att delta, t.ex. med skriftliga frågeformulär. Alla behöver inte i början delta i komposteringen, men ju flera som är med, desto större besparing får man i form av minskade avfallsmängder.
I kompostering i husbolag klarar man sig inte med enbart en kompostor. Efter ett positivt beslut att sätta igång lönar det sig att på en gång skaffa alla komposteringstillbehör. Då är det i fortsättningen lätt att kompostera och man råkar inte ut för oväntade svårigheter.
Till exempel en Snabbkompostor på 550 liter räcker till för 10-15 hushåll eller ca 30 personer. I större husbolag behöver man två eller flera kompostorer.
I husbolag placeras kompostorn i allmänhet i inhägnaden eller skjulet för avfall. Då kan man behändigt föra allt avfall till samma sorteringsställe. En fungerade kompost "andas" rätt mycket. Därför kräver den en ordentligt ventilerad plats.
Ett idealiskt ställe att placera kompostorn på har genomsläpplig grusbotten, för överskotts vatten måste kunna rinna bort från komposten så att den inte blir för våt. Detta så kallade lakvatten är inte farligt, men det kan smutsa ned golvet i t.ex. ett avfallsrum. För kompostorer som lämpar sig för användning i husbolag finns det skilda lakvattenskärl att få, om man placerar kompostorn på ett kompakt underlag.
Erfarenheten har visat, att komposteringen kommer bäst i gång, då det för invånarna ordnas ett gemensamt rådgivningstillfälle om sortering och underhåll av komposten. Det lönar sig att till varje hushåll dela ut skriftliga sorteringsanvisningar.
Det är bra att redan innan man börjar kompostera utse personerna som ansvarar för skötsel av komposten. Det kan till exempel vara gårdskarlen eller servicebolaget. Oftast är det en grupp frivilliga invånare i huset som sköter om komposten. T.ex. en grupp om 4-5 personer räcker till, för komposteringen kräver rätt lite tid, i allmänhet räcker ca 10 minuter i veckan. Det är bra att dela upp ansvarsturerna i perioder om till exempel en eller två månader.
Varje invånare sätter ett tunt skikt blandmedel i komposten efter att ha satt dit sitt avfall. Man använder blandmedel ungefär hälften av avfallsmängden. Kompostskötaren ser till att det finns tillräckligt blandmedel i kärlet. Till ansvarspersonens uppgifter hör också att röra om i komposten ungefär en gång i veckan. Omrörningen hindrar komposten att packas ihop för mycket och gör att förmultningen sker jämnt. Det lönar sig inte att röra om i komposten för ofta, annars torkar komposten för mycket.
En av kompostskötarens viktigaste uppgifter är att följa med fuktigheten i komposten. Då man blandar om komposten ser man lätt, om någon del av komposten, ofta mitten, har torkat för mycket. Torr kompost bör vattnas ordentligt, t.ex. en 600 l kompostor kan behöva upp till 60 l vatten åt gången.
Om man har två kompostorer, är det viktigt att också sköta om den "mognande" komposten. Utan omvårdnad blir den kompakt och torr, och då avstannar komposteringen.
En väl fungerande värmekompostor kan tömmas ungefär sex veckor efter att man slutat fylla på den. Tömning av komposten hör också till kompostskötarnas uppgifter. Ofta sköter dessa tillsammans om tömningen av kompostorn.